Idag har jag tagit del av denna bloggning. Vederbörande bloggare ”Egon” tyckte att det var fint i Maale Adumim: ”Vi gjorde ett snabbt besök i den judiska bosättningen Maale Adumim, säkert är det underbart att bo där, men är man palestinier gör man sig ej besvär.”

Nänä, kanske det, men om man inte vill bo där så kan man väl som ”palestinier” bygga egna ”bosättningar” då. Och om man inte kan eller vill så är det knappast Israels fel. Israel lär väl inte hindra ”palestinierna” från att bygga och bo. Eller?

Sedan ”tram”sades det också om den spårvägslinje som håller på att byggas i Jerusalem. Läs mera här och här om detta.

Diakonia självt har denna uppfattning. Enligt denna ”entitet” har ”palestinierna” alltså hittills inte rätt att ha eller tillverka vare sig lås, SodaStream eller spårvägar. Och det lär nog inte dröja länge förrän de hittar andra saker som de tycker att ”palestinierna” inte heller bör få ha.

Det ”tram”sas alltså från Diakonias håll, i länken särskilt om att spårvägslinjen dras på ”ockuperat territorium”.

Men är inte linjen till nytta även för araber? Det säger de ju själva enligt vad tidningen Dagen har utrönt, se länkarna ovan. Den är som mest ”ett obetydligt problem” heter det.

Jag erinrar mig ett möte med professor Vivi Täckholm år 1976. Det ägde rum i Sinai-öknen under min tid som FN-soldat där. Hon sade att det förekommit, att gräshopporna (eng. ”locusts”) som tidvis hemsökte såväl Sinai som Egypten av oklar anledning gjorde halt vid den järnvägslinje som fordom gick mellan Jaffa och Ismailiya. År 1976 såg man tyvärr bara rester av den.

Så då kan man ju fundera på vilka ”gräshoppor” som tänker göra halt vid den ena eller andra sidan av spårvägslinjen i Jerusalem? Eller också kan man fundera på om inte denna linje kanske i stället förenar mer än åtskiljer?

Och nu minns jag plötsligt ännu mer! Nämligen denna rallarvisa, som jag här återger i något redigerad form:

Det gamla Sion [orig.: ”Svea”] får ej stånda still,
om hon med världskulturen följa vill.
Hon måste ständigt trampa nya fjät,
och skaffa sig ett vidsträckt spårvägsnät [orig.: ”järnvägsnät”].

Enligt Manne Briandt härrör denna visa i originalversionen från när Sveriges första normalspåriga järnväg invigdes år 1856.
(Briandt: ”Med slägga, borr och spett”, Stockholm : Björck & Börjessons bokförlag, 1949, s. 104f.)

Fotnot: Vad är ”trams” på engelska? Jo: ”spårvagnar”. Vad trams är på svenska har jag ovan givit några exempel på.

***

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

3 svar på ”Dagens (spårvägs-)trams kommer här!”
  1. Härligt att se Kyrkan bekräfta sina maffiaprogram här i Svea rike. Dem sin makt i vida omkretsen , få företag att lägga ut och ta tillbaks kontrakt – i enlighet med trosmäktigheten medelad genom Diakonia, brödraskap och övriga sosialdemokratiska fruntimmer med minnen från muren; ämnad till skydd för de heliga.

    Vi kommert att få se mer och mer av detta styrande från Kyrkans anstälda och PK folk omkring som delar de två trosgiganterna som nu funnit varandra (kristna och mulimer) med hjälp av gemensam fiende.
    Varför skall troendet ständigt göra sej ärende till att försvåra för Lagen och dess väktare. Kan man inte komma på hur man ber om förlåtelse för skit som varit ”genom tro till tro allena”.
    Jag älskar min kyrka och mina baptister – som nu ordnat med egen diakonia under namnet ”Bilda”.
    Båda två bör söka vägar för att återkaLLA.
    mvh Patrick Engström.

Kommentarer är stängda.