Det enkla svaret är möjligen det som Perikles gav i Tuborg-reklamen: ”Hvergang!” Var gång Iran har en sådan kapacitet alltså. Eller ännu hellre bör det väl ske innan Iran uppnått sådan kapacitet, dvs. exempelvis nu, kanske?
För att det är nära nu, det råder det nog inget tvivel om.
Då kan man spekulera i varför den Iran närstående terrororganisationen Palestinska Islamiska Jihad – vars syfte är att utplåna Israel – just nu har valt att trappa upp sina raketangrepp mot Israel från Gaza. Är det för att binda upp trupper och israelisk militär kapacitet där, och förmå Israel att vända blicken bort från Iran? Kanske. Och om Israel går in i Gaza på marken, binder man upp ännu mera resurser. Om detta därefter åtföljs av ett anfall från den med Iran nära lierade terrororganisationen Hisbollah i Libanon – vars syfte är att utplåna Israel – skulle detta medföra att Israel behöver binda upp ytterligare resurser även i norr för att slå tillbaka ett sådant angrepp. Situationen skulle bli något av ett tvåfrontskrig.
Kanske är Israels fienders strategi just denna. Att binda upp Israels militära kapacitet så pass mycket att Iran – vars statsledning syftar till att utplåna Israel – vinner tid för att kunna färdigställa sina kärnvapen.
Om det är så borde Israel alltså inte gå in i Gaza, utan tvärtom fokusera på att först slutföra utplånandet av Irans kärnvapenkapacitet. Man torde efter en sådan utplåning visserligen inte undgå angrepp från såväl Iran, Hisbollah och även fortsättningsvis från Gaza. Men dessa angrepp går att slå tillbaka. Visserligen sannolikt med stora förluster i människoliv.
Dessa förluster får då vägas mot den förlust av hela Israel och alla judar där som skulle bli följden av en iransk kärnvapenattack mot den judiska staten. Det primära måste vara att förhindra en sådan attack, inte att förhindra fortsatt beskjutning från Gaza.
Ingen av vågskålarna innehåller alltså särskilt mycket positivt, tvärtom. Men det gäller att värdera vad som är det minst onda. Vi vet att Israels fiender i Gaza, i Libanon och i Iran har som syfte att utplåna Israel. Varje åtgärd som de vidtar måste värderas mot bakgrund av detta syfte. Varje försvarsåtgärd som Israel vidtar måste ske i syfte att bäst försvara den judiska statens existens mot detta hot. Raketer från Gaza hotar inte Israels existens. Det gör däremot de iranska kärnvapnen.
Vågskålen tippar därför entydigt över mot att först utplåna Irans kärnvapenkapacitet. Gaza får vänta på sin tur.
Vi uppnår då det i sammanhanget mest goda: Israel har räddats från utplåning, åtminstone denna gång.