Den sydafrikanske judiske domaren Richard Goldstone utsågs efter det senaste israeliska försvarskriget i Gaza till att undersöka ”ockupationsmakten” Israels ”brott” i Gaza. Ett territorium som Israel utrymt långt dessförinnan. Detta skrev jag om här. Där framgår också att Sveriges Advokatsamfund – på mycket oklart sätt – medverkat till att utse Goldstone till mottagare av ”Stockholm Human Rights Award”. En orsak till detta var just Goldstone-rapporten.
Goldstone-rapporten fann anledning rikta allvarlig kritik mot Israel, och utrikesminister Carl Bildt hakade på. Goldstone-rapporten är, menade han, allvarlig och trovärdig.
Det blir väl då ganska besvärande för vår utrikesminister, att läsa hur Goldstone själv i Washington Post, nu tar avstånd från sin egen rapport. Goldstone skriver bland annat att ”If I had known then what I know now, the Goldstone Report would have been a different document”. Han skriver också att
Some have suggested that it was absurd to expect Hamas, an organization that has a policy to destroy the state of Israel, to investigate what we said were serious war crimes. It was my hope, even if unrealistic, that Hamas would do so, especially if Israel conducted its own investigations. At minimum I hoped that in the face of a clear finding that its members were committing serious war crimes, Hamas would curtail its attacks. Sadly, that has not been the case. Hundreds more rockets and mortar rounds have been directed at civilian targets in southern Israel. That comparatively few Israelis have been killed by the unlawful rocket and mortar attacks from Gaza in no way minimizes the criminality. The U.N. Human Rights Council should condemn these heinous acts in the strongest terms.
In the end, asking Hamas to investigate may have been a mistaken enterprise. So, too, the Human Rights Council should condemn the inexcusable and cold-blooded recent slaughter of a young Israeli couple and three of their small children in their beds.
Jag citerar här också en israelisk källa:
I september 2009, lämnade FNs Fact-Finding Mission om Gazakonflikten (vintern 2008/09), ledd av Domare Richard Goldstone in sin rapport (Goldstone-rapporten) till Rådet för Mänskliga Rättigheter i Geneve. Rapporten påpekar att krigsbrott har begåtts av alla parter i Gazakonflikten. Rapporten har emellertid bara använts mot Israel och har legat till grund för en omfattande antiisraelisk politisk och rättslig kampanj på den internationella arenan.
I april 2011, publicerade Domare Goldstone en artikel i Washington Post som har stora konsekvenser – Reconsidering the Goldstone Report on Israel and War Crimes – (Omprövning av Goldstone-rapporten om Israel och krigsbrott). Rapporten beskriver hur händelser sedan den utgett har lett honom till att ändra sin analys av viktiga delar i originalrapporten.
Det som huvudsakligen framkommit, baserat på israeliska undersökningar, är att civila inte som princip avsiktligt varit mål och motbevisar därmed en av de mest avskyvärda anklagelserna i originalrapporten. Goldstone fortsätter med att anmärka att om de hade haft denna bevisningen då ”så hade det förmodligen påverkat det vi funnit om avsiktlighet och krigsbrott” från Israels sida.
Ytterligare en uppgift som man funnit gäller antalet civila Gazabor som dödats under operationen visavis antalet kombattanter. Goldstonerapporten förlitade sig på överdrivna och ensidiga uppgifter från palestinierna och fientligt inställda NGO-källor som rapporterade att de flesta av de som dött var civila. Nu har emellertid Goldstone kommit fram till att ”den israeliska militärens siffror har visat sig vara samma som Hamas siffror”, dvs majoriteten av de omkomna var i själva verket kombattanter.
Domare Goldstone prisar också Israels beteende under operationen och bekräftar att Israel har använt ett stort antal källor för att undersöka anklagelserna om operativa misstag i Gaza och att Israel har infört ett flertal förändringar för att begränsa civila offer i stadsstrider.
Artikeln visar också på kontrasterna mellan Israels och Hamas beteende. Domare Goldstone finner t ex att Hamas begått och fortsätter att begå ”allvarliga krigsbrott” mot Israel när de skjuter raketer och granater mot civila mål i södra Israel. ”Att brotten som begås av Hamas är avsiktliga råder det inga tvivel om – raketerna riktas urskiljningslöst och med flit mot civila mål”.
Som nästan enda svenska tidning hittills har Sydsvenskan noterat detta faktum, och återger följaktligen den israeliske ambassadören Benny Dagans kommentar.
Övriga media tiger, med få undantag. Carl Bildt också. Från Advokatsamfundet har vi ingenting hört.
Hur ska vi då förstå detta? Att osaklig och falsk kritik mot Israel välkomnas av Sveriges utrikesminister, av Advokatsamfundet och av media? Bildt tyckte ju till och med att den falska kritiken var ”trovärdig”.
Så verkar det vara. Annars hade ju både utrikesministern och Advokatsamfundet vid det här laget ”gjort en pudel”.
Men icke. Tystnaden är total, såväl från utrikesministern, från Advokatsamfundet som från media.
Detta är närmast ett bevis för att det är helt rätt att i den svenska debatten rikta osaklig kritik mot Israel. Men det är helt fel att påtala bristerna i denna kritik – för att inte tala om lögnerna. Denna osakliga kritik, dessa lögner, de ska uppmuntras.
Av Carl Bildt, av Advokatsamfundet, av media.
Hur antisionistiskt eller till och med antisemitiskt är detta? Bedöm själv.
Uppdatering 110409: Som du ser i länkarna nedan (DN och SvD) gör TT om Goldstones som det får antas ärliga ”omvändelse” till ett slags ”krav” från Israel på FN. Detta samtidigt som man återger den islamonazistiska terrorganisationen Hamas’ uttalande att ”Goldstone inte har rätt att ändra slutsatserna”.
Hamas har för det första definitivt avskiljt sig från allt vad ”rätt” heter, genom sitt pågående anfalls- och utplåningskrig mot Israel. Att TT återger Hamas’ uttalanden är redan det en skandal.
För det andra är inte poängen den att Israel kräver av FN att Goldstone-rapporten ska ”skrotas”. Poängen är den, att Carl Bildt och därmed Sverige och många andra stater och entiteter – inklusive Advokatsamfundet – ställt sig bakom en rapport som riktade sig mot Israel och judarna, en rapport som upphovsmannen – det hedrar honom – numera tagit avstånd från!
Det är rapportens felaktiga utgångspunkter och slutsatser som TT borde ha fokuserat på. Inte att Israel inte håller med om slutsatserna. För det har Israel aldrig gjort. Ingen nyhet alltså.
TT:s förmåga att vända allt emot Israel är ingenting annat än en skandal!
Länkar (upplagda 110409): Världen Idag, Dagen, SvD, DN, TT-kritik, DN igen.
[…] internet sedan 2003 KommentarerGoldstone tar tillbaka – Carl Bildt, Advokatsamfundet och svenska medier tiger « Sapere … om Goldstone-rapporten och demoniseringen av IsraelGoldstone tar tillbaka – Carl […]