I går träffade utrikesminister Carl Bildt medlemmen av Fatahs exekutiva kommitté Nabil Shaath som enligt UD:s hemsida är ansvarig för de internationella relationerna – inom Fatah då att döma av UD. Enligt DN, se länk nedan, är han i stället PLO:s utrikespolitiske representant, men det kanske inte är så stor skillnad, och man kanske inte kan förvänta sig att UD ska ha så värst bra ordning på fakta. Bildt och Shaath pratade i alla fall enligt UD om utvecklingen i de palestinska områdena och om behovet att öppna upp blockaden av Gaza.
Shaath fann också, enligt SvD, anledning att i samband med mötet med Bildt kritisera Israel för att de fortfarande inte släpper in ”papper och pennor till barnen, och av skäl som jag aldrig förstått, Pampers-blöjor. Hur använder man dem till vapen?”
Men av allt att döma ljuger Shaath, berättar amsagor som kanske kan lura blöjbarn, men förhoppningsvis inte Sveriges utrikesminister. Eller menar han att papper och pennor till vuxna tillåts, men inte till barn? Här framgår vidare att bl. a. blöjor länge tillåtits, tvärtemot vad Shaath fabulerar om.
Carl Bildt menar för sin del i sin blogg att Nabil Shaath är ”väl värd att lyssna på”.
Men vad är det då Shaath faktiskt säger? Jo bland annat att det inte är ”någon skillnad mellan Fatah och Hamas när det gäller de politiska målsättningarna”.
Och vad är Fatahs mål? Jo ”den fullständiga befrielsen av Palestina och den ekonomiska, politiska, militära och kulturella elimineringen av den sionistiska ockupations-staten”. Länk
Vad betyder ordet Fatah? Jo ”erövring”.
Vad är Hamas mål? Jo att döda judarna och genom anfallskrig utplåna Israel. De är, som jag brukar säga, islamonazister.
Shaath har alltså helt rätt när han säger att Fatah och Hamas har samma politiska mål: Israels utplåning.
Bloggen Fred i Mellanöstern återger en intervju med Shaath, där han säger att Fatah inte begär att Hamas ska erkänna Israel. Det räcker med en vapenvila.
Bloggen återger även ett foto på när Shaath omfamnar Hamas-ledaren Haniyeh. De är till synes de bästa vänner:
”Väl värd att lyssna på” var ordet sa Bull, förlåt Bildt. Vad man ska lyssna på är t. ex. det som återges ovan. Men det verkar som om Bildt inte lyssnar med det örat, eller i vart fall talar tyst om vad han hört. Vad det i sin tur beror på kan man bara spekulera om. Är Bildt också islamonazist? Vems ärenden går han egentligen? Anser Bildt också att Hamas och Fatah har samma politiska målsättning? Hamas är enligt Sverige en terrororganisation. Är inte därmed också Fatah att anse som en terrororganisation? (Att Fatah utför terrordåd framgår här.) Varför tar Bildt i så fall emot en terrorist-representant på UD? För att det passar Bildts islamonazistiska agenda att låta Shaath ljuga om Israel?
Snart är det riksdagsval i Sverige. Med tanke på att Fatah också är de svenska socialdemokraternas systerparti, börjar det bli svårt för var och en som vill ta ställning för Israels ovillkorliga rätt att existera som judisk stat, att välja sida. Det hela börjar alltmer likna valet mellan pest och kolera, i alla fall så länge Bildt tillåts vara utrikesminister.
För övrigt rapporteras det, dock ännu ej i svensk press, att Ryssland kommer att leverera pansarvagnar till den palestinska entiteten på Västbanken. Och USA tränar dess ”armé”. Upprustningen pågår alltså. Stormakterna beväpnar Västbanken, och underlättar därmed för Fatah att nå sitt mål: ”elimineringen av den sionistiska ockupations-staten”.
Länk: DN.
[…] erkänner inte Israel ”Väl värd att lyssna på”. Det är utrikesminister Carl Bildts omdöme om Shaath, som är höjdare inom al-Fatah. Fatah är en organisation som vill utplåna […]
[…] (Fatahs mål är att utplåna Israel) som vår utrikesminister Carl Bildt tycker är ”väl värd att lyssna på”, han menar för sin del att Israels försvarsåtgärder utgör […]
[…] värd att lyssna på.” Ja, det är tyvärr vår utrikesminister Carl Bildts omdöme om […]
[…] the blogger på nya äventyr i Mellanöstern Jag har tidigare ställt frågan om det är rimligt att i höstens val rösta på Moderaterna så länge […]
[…] exekutiva kommitté och Fatah vill – utplåna Israel. Är det något att lyssna på? (Se här en min tidigare […]