Först var det Yassin, sedan Rantissi. Nu har Mossad även lyckats försätta Hamas-terroristen Mahmoud al-Mabhough ur stridbart skick genom en dödlig attack i Dubai.
Hamas’ terrorstyrkor decimeras. En efter en dör de, i det angreppskrig de själva utropat mot den judiska staten Israel.
Då påstår en myckenhet mediaföreträdare att denne terrorist ”mördats” av Mossad. Men snälla nån, en krigare som tom. enligt egen uppfattning befinner sig i krig kan väl aldrig ”mördas”?
Så här skrev jag år 2004 när en av Hamas’ grundare, Yassin, ”mördats”:
Varför påstår de flesta media att terrorgeneralen Yassin ”mördades” eller ”likviderades” av Israel? Vi vet att Hamas förklarat krig mot Israel och har som syfte att utplåna staten Israel. I det läget måste angreppet på Yassin ses som en krigshandling, inte som ett mord. Kriget mot terrorismen pågår. Varje ledare för Hamas är således en person som enligt krigets lagar får angripas, vilket är någonting för näste Hamasledare att allvarligt begrunda. Hamasfolket är ju, har vi sett, trots allt mera intresserade av att dö än av att leva. Så låt dem då dö, eftersom det tydligen är nödvändigt för att vi andra ska få leva i fred och frihet.
(För denna tidiga bloggning mistade jag nästan jobbet f. ö.)
Men Rantissi, den näste Hamas-ledaren, han dog han också kort därefter. Här ytterligare en min bloggning från 2004:
I Expressen på nätet den 22 mars 2004, … uttalar al-Aqsa-martyrernas brigader, som av Expressen kallas ”en militant grupp i president Yassir Arafats Fatah”, följande: ”Krig, krig, krig mot Zions söner”. I rubriken skriver Expressen: ”Hamasledaren Abd al-Aziz al-Rantissi deklarerade på måndagen öppet krig mot Israel”. – Och ändå blev han sedan ”mördad”? Det kan väl aldrig vara så, att Hamas bedriver krig men Israel utför mord? Ett mycket egendomligt krig i så fall. Om Hamas förklarar krig kan de knappast gnälla om deras terrorgeneraler dör i kriget, och påstå att de ”mördats”. En soldat i krig strider – för det mesta mot soldater; Hamas dock mot civilbefolkningen – och kan aldrig mördas i striden.
Rantissi förklarade ”öppet krig mot Israel”. Det var år 2004. Sedan dess har ett nästan oräkneligt antal raketer skickats mot den judiska staten – i synnerhet mot dess civilbefolkning. Ett öppet angreppskrig mot civilbefolkningen alltså. Ända till dess den israeliska försvarsmakten lyckades att någorlunda sätta stopp för Hamas krigshandlingar genom att gå in i Gaza – till allmänt gnäll och gny i anti-Israeliska kretsar.
Nå, precis som många då, för sex år sedan, påstod att Yassin och Rantissi ”mördats”, så påstås detta också idag, men nu om Mabhough.
Men var och en som tillhör Hamas får nog inse att han är ett legitimt krigsmål för Israels försvarsmakt. Var och en som tillhör Hamas vill utplåna den judiska staten Israel genom angreppskrig. Var och en som tillhör Hamas och som dör i detta utplåningskrig, han har alltså icke mördats, utan stupat som en soldat i den fåfänga kampen att utplåna Israel.
Ingen hedervärd död visserligen, men heller inget mord.
Men ju fler Hamas-terrorister som stupar, desto mindre blir hotet från Hamas mot Israels existens. Enkel och sinister – men för Israel synnerligen hoppfull – matematik.
Och av allt att döma kommer allt fler av dessa terrorister att dö. I det krig de själva utropat. För ”Den som griper till svärd, skall med svärd förgås.”
Länkar: MXp, DN, Magnus Norell på Newsmill, FiM.
Det är så vitt jag vet inte klarlagt om det är Mossad som lyckats med de här bedriften. De ”bevis” som lagts fram tyder på en klumpighet och dumhet som inte kännetecknar Mossad.
Lämpliga förfalskade pass, eller till och med, enbart foton på och rapporter från flygbolagen om vissa personers resor är knappast några bevis.
Men det är klart när man kan sitta i BBC-sändningar och påstå att mellan sju o tretton procent av alla oss Diasporajudar är i Mossads tjänst, duger väl vilka ”bevis” som helst.
Det är ganska troligt att vissa arabstater kan ligga bakom avrättningen. Han var ju i begrepp att skaffa nya effektivare och mer långskjutande vapen som de inte anser ligga i deras intresse att användas i Mellanöstern just nu.