Fler stater än Israel och Jordanien behövs inte i Palestina

EU har beslutat om ett uttalande rörande Jerusalems status, se länkarna längst ned. Man vill att Jerusalem ska vara huvudstad både i ett andra ”Palestina” – vid sidan av Jordanien – och i Israel. Staden skall alltså delas, och såvitt man förstår vara den enda stad i världen som skall förbli delad. Detta enligt EU.

Dagsläget är emellertid det att Israel har annekterat hela Jerusalem efter ett framgångsrikt genomfört försvarskrig, samt utropat hela Jerusalem som Israels huvudstad.

EU menar att detta är illegalt, att östra Jerusalem är ockuperat av Israel samt förespråkar alltså att ytterligare en palestinsk stat vid sidan av Jordanien – som till största delen bebos av palestinska araber – ska få östra Jerusalem till sin huvudstad.

Fatah, en av förlorarna i de arabiska angreppskrigen, menar för sin del att förutsättningen för att fredssamtal med Israel alls ska inledas är att Israel ”återlämnar” hela Jerusalem till palestinierna, dvs. även västra Jerusalem. Det är ett krav som inte är förhandlingsbart. Läs mera här. ”President” Mahmoud Abbas är ordförande för Fatah (ett ord som kan betyda ”erövring”). Fatah strävar efter att utplåna hela Israel, alltså inte ”bara” överta hela Jerusalem.

I det läget går EU dem till mötes genom att till en början frånkänna Israel rätten till östra Jerusalem.

EU tycks alltså anse det rimligt att gå den förlorande angriparsidan till mötes och förvägra den försvarande segraren, judarna, rätten till åtminstone en enda huvudstad. Araberna är redan i besittning av en myckenhet huvudstäder, såsom Amman, och kan sannolikt i praktiken klara sig väl utan ytterligare en.

Nu har visserligen EU enligt uppgift mildrat den skrivning som föreslogs av Sverige gällande EU:s syn på Jerusalem, men frågan kvarstår: Varför ska palestinierna ha en och en halv huvudstad (enligt Fatah två fullt ut) men Israel bara en halv (eller enligt Fatah ingen alls – i vart fall inte Jerusalem)?

Rimligare vore att palestinierna nöjde sig med Amman som sin enda och hela huvudstad och överlät hela Jerusalem till Israel. Någon rimlig anledning varför palestinierna ska ha två stater och två huvudstäder på det brittiska mandatet Palestinas territorium, finns väl knappast.

Precis som Öst- och Västtyskland kunde förenas i ett enda tyskt land när det kommunistiska totalitära förtrycket upphörde, borde Öst- och Västpalestina kunna förenas i ett enda palestinskt land med Amman som huvudstad. Men det kanske kräver att det islamistiska totalitära förtryck som riktas mot Israel upphör.

Utifrån den sannolika utgångspunkten att problemen i Palestina till övervägande del har sitt ursprung i arabsidans starka ovilja att överhuvudtaget erkänna Israels existens eller rätt att existera, går det inte att undgå misstanken att syftet med att vilja skapa ett andra Palestina, ett Västpalestina på den s. k. västbanken endast är att hålla pressen uppe mot Israel. För någon sådan vilja kom aldrig till uttryck så länge Östpalestina, dvs. Jordanien, ockuperade området, endast när Israel gör det.

Det enklaste sättet att lösa problemet är att överlåta ”Västbanken” till Jordanien, med fastställandet av gränser som medför att judiskt bebodda områden på Västbanken inkorporeras i Israel och att vissa arabiskt bebodda områden i Israel överförs till Jordanien. Gaza ockuperades av Egypten, och kan återgå dit. Golanhöjdernas framtid är beroende av hur krigslystet Syrien visar sig vara.

På detta sätt får arabstaterna ta ansvar för situationen och faktiskt bidra till att lösa den, i stället för att lägga problemen i Israels knä och låta Israel få skulden för det mesta.

Det kräver att EU och västmakterna sätter press på arabstaterna i området att just ta ansvar för den situation som de till största delen själva orsakat genom sina angreppskrig mot Israel.

Tvåstatslösningen är alltså på sätt och vis redan genomförd. Israel och Jordanien har redan delat upp den största delen av mandatet Palestina mellan sig och Jordanien har en gång ockuperat största delen av resterande område. Även den ockupationen ansågs visserligen också illegal en gång, men det kan man väl överse med om det leder till fred.

Här en karta över det brittiska mandatets gränser sedan staten Transjordanien bildats på över två tredjedelar av området:

Här kan du slutligen läsa vad en tidigare medlem i PLO:s exekutivkommitté ansåg om vad en (väst)palestinsk stat syftar till:

Skapandet av en palestinsk stat är bara ett sätt att fortsätta vår kamp mot staten Israel för arabisk enighet. I verkligheten finns det ingen skillnad mellan jordanier, palestinier, syrier och libaneser. Det är bara av politiska och taktiska skäl vi talar om existensen av ett palestinskt folk, eftersom det arabiska nationella intresset kräver att vi hävdar existensen av ett särskilt palestinskt folk mot zionismen. Jordanien, som en suverän stat med definierade gränser, kan av taktiska skäl inte ställa krav på Haifa eller Jaffa, medan jag som palestinier tveklöst kan kräva Haifa, Jaffa, Beer-Sheva och Jerusalem. Men i det ögonblick vi återtar hela Palestina, kommer vi inte att vänta en minut med att återförena Palestina och Jordanien.

Läs denna bloggning.

I det ögonblicket som Israel utplånas behövs förvisso inte heller två huvudstäder. Men varför vänta på något som aldrig kommer att ske? Israel kommer inte att utplånas, och Amman är redan en palestinsk/arabisk huvudstad.

Här är problemet i ett nötskal. Någonting för EU – med flera med flera – att begrunda.

Lösningen är alltså rimligen följande: Ena Jerusalem som Israels huvudstad. Ena det arabiska Palestina med Amman som huvudstad.

EU:s nuvarande strategi leder bara till fortsatt söndring, fortsatt konflikt, fortsatt arabisk press på Israel med syftet att utplåna landet.

Länkar: En bloggning om det brittiska mandatet, DN, Dagen, Ekot, SvD, Reuters, JPost, Arutz7, AP, SvD, Världen Idag, Dagen, I Gilboas svala skugga, Svensk Israel-Information.

***

Läs även andra bloggares åsikter om Palestina, Israel, judar, islamismen, Gaza, antisionism, araber, EU, Sverige, tvåstatslösning, Amman, sionism, PLO, Jordanien, Syrien, Golanhöjderna, Egypten, Tyskland, Fatah, Mahmoud Abbas, östra Jerusalem