Goldstone har på okänt sätt av okända människor utsetts till mottagare av ett pris som okända personer instiftat och kallat ”Stockholm Human Rights Award”. Sveriges Advokatsamfund är en av de organisationer som i alla fall på något sätt, okänt vilket, står bakom priset.
Jag har tidigare bloggat här om Richard Goldstone och hans pris. Som du kan se, har jag inte fått något svar på frågan vilka personer som suttit i priskommittén. Det finns inte heller tillgång till någon skriftlig bevisning i form av t. ex. protokoll eller beslut på Advokatsamfundets hemsida.
Idag, den dag när priset ska utdelas, skriver emellertid bl. a. generalsekreteraren för Sveriges Advokatsamfund Anne Ramberg i Svenska Dagbladet under rubriken ”Gazarapport måste tas på allvar”.
Som också framgår i min tidigare bloggning initierades den s.k. Goldstone-rapporten av FN:s Human Rights Council. Uppdraget var att:
investigate all violations of international human rights law and international humanitarian law by the occupying Power, Israel, against the Palestinian people throughout the Occupied Palestinian Territory, particularly in the occupied Gaza Strip, due to the current aggression, and calls upon Israel not to obstruct the process of investigation and to fully cooperate with the mission
Jag citerar ur den tidigare bloggningen:
Det var alltså endast fråga om att undersöka ”ockupationsmakten”, Israels brott, och inte till att börja med att undersöka om sådana brott begåtts. FN:s resolution utgår från att brott begåtts. FN utgår också från att Israel ockuperar Gaza, trots att det så vitt man vet bara finns en enda israelisk medborgare där, nämligen den fångne soldaten Gilad Shalit. Dessutom fann man det inte nödvändigt att undersöka angriparen, Gazas, brott, utan endast försvararen Israels.
Uppdragsgivarna utgår därför från vad som man vill få bevisat. Med ett sådant uppdrag blir resultatet därefter, en ensidig och därmed osaklig Israel-kritik. Man undrar varför Goldstone ville åta sig ett sådant uppdrag.
Nu utvidgade Richard Goldstone visserligen sitt uppdrag till att även omfatta Hamas’ brott. Men själva ursprunget till rapporten var en önskan att med hjälp av juridiken komma åt endast Israel, inte Gaza och Hamas.
Anne Ramberg har rätt i att Goldstone-rapporten måste tas på allvar, men inte som ett i första hand juridiskt dokument, utan som ett instrument i händerna på Israels fiender vilket de inte kommer att vara sena att utnyttja i deras kamp mot Israels själva existens. Upphovsmannen till ett sådant instrument kan knappast kan vara förtjänt av ett pris i ”mänskliga rättigheter” – såvida man inte undantar judarna från den mänskliga rättigheten att ha ett eget land.
Det är tråkigt att juridiken missbrukas i detta syfte. Det är tråkigt att Sveriges Advokatsamfund till synes ställer sig bakom detta missbruk.
Israel fick kritik för att man inte ville samarbeta med Richard Goldstone. Det kanske man borde ha gjort.
Men Advokatsamfundet vill inte heller samarbeta, nämligen för att klargöra den juridiska bakgrunden till instiftandet av Stockholm Human Rights Award. Man vill inte tala om vilka personer som ingått i priskommittén. Det finns inga protokoll eller beslut tillgängliga.
Misstanken uppstår då, att Advokatsamfundet har något att dölja. Vad?
Har Goldstone fått priset just därför att hans rapport är ett vapen i kampen mot Israels existens (nja, han utsågs innan rapporten förelåg, men Ramberg anser ju att rapporten gör honom än mer förtjänt)? Finns det någon priskommitté? Har reglerna för utdelandet av priset följts eller har Goldstone utsetts under en sen kväll i baren? Vilka är reglerna? Finns det några regler?
För att vara en ”entitet” som enligt vad som framgår i SvD-artikeln fäster stort avseende vid att regler följs, eller i nu aktuellt fall åtminstone att Israel följer folkrättens regler, tycks Advokatsamfundet för egen del vara väldigt obenäget att visa att man följt sina egna regler.
För den som vill demonisera och delegitimisera Advokatsamfundet måste därför utgångspunkten bli, att Advokatsamfundet faktiskt brutit mot reglerna när man – tillsammans med företrädare för andra organisationer – utsett Richard Goldstone till mottagare av Stockholm Human Rights Award.
Det är därmed samma utgångspunkt som Richard Goldstone hade i förhållande till Israel när han påbörjade sin undersökning.
Men på samma sätt som den utgångspunkten var felaktig, är den nog lika felaktig i förhållande till Advokatsamfundet. För man måste ju inte utgå från att Advokatsamfundet bryter mot reglerna.
Eller måste man det?
Länkar: SvD 091204, Svensk Israel-Information, Helle Klein rapporterar i Aftonbladet från prisutdelningsceremonin: Hans Corell och Hans Blix närvarade.
***
Läs även andra bloggares åsikter om Israel, Palestina, Hamas, antisionism, Richard Goldstone, Goldstone-rapporten, Stockholm Human Rights Award, Anne Ramberg, Gilad Shalit, Gaza, FN, UNHRC, Advokatsamfundet
Som advokat ifrågasätter jag varför mitt samfund, vilket jag för min yrkesutövning är tvungen att tillhöra, överhuvudtaget skall dela ut pris – i synnerhet då priset ofrånkomligen har en politisk underton.