Uppmärksamheten kring den schweiziska folkomröstningen som resulterade i ett förbud för minareter består. Förbudet upprör bl. a. FN, men anses också av palestiniern, tillika professorn i juridik, Anwer Abu Aisheh ge
argument till muslimska extremister. Detta ses som frontalangrepp på islam och dess symboler.
Svenska Dagbladets Gunilla von Hall påstår också – i papperstidningen – att ”Schweiz är det enda land i världen som har förbjudit en religiös symbol på nationell mark.” Jag tror hon har fel.
Låt oss betrakta Saudi-Arabien. Enligt denna källa är det förbjudet att i landet föra in föremål förknippade med andra religioner än islam: ”These may include Bibles, crucifixes, statues, carvings, items with religious symbols such as the Star of David, and others.” Man uppger sig citera från Saudi Arabian Airways hemsida, men jag finner inte denna text där. Den har antagligen tagits bort.
Ingen har dock veterligen påstått att dessa förbud utgör ”argument till judiska och kristna extremister” eller att ”detta ses som frontalangrepp på kristendomen och judendomen och dess symboler.”
Saudi-Arabien är ett land med islamistiska lagar, som å ena sidan ger stora ekonomiska bidrag för att uppföra moskéer – med minareter som tillhörande ”religiös symbol” – i många länder, bl. a. Sverige, men som alltså å andra sidan förbjuder införsel av andra religioners religiösa symboler. Enligt islam stipuleras till och med dödsstraff för den som avfaller från religionen, och missionsverksamhet tillåts inte.
De traditionellt kristna länderna utdömer inte dödsstraff för avfall från kristendomen, och tillåter även andra religiösa symboler än de kristna – med ett undantag, nämligen uppförandet av nya minareter i Schweiz. Det är även tillåtet att missionera för islam.
Medan den kristna världens ledare alltså inte motsätter sig att propaganda för en av detta exempel att döma mera intolerant religion än kristendomen sker i sina länder, har man till synes inte mycket att invända mot att företrädare för dessa mera intoleranta stater förbjuder propaganda för kristendomen, vanligen kallad kristen mission, i deras länder, såsom Saudi-Arabien.
Logiken tycks vara att de kristna har anledning tolerera andra religiösa företrädares intolerans, och att intolerans mot denna intolerans (något som minaretförbudet möjligen kan ses som ett uttryck för) inte tolereras.
Nu är väl en eller annan ytterligare minaret inte att anse som det yttersta eller främsta uttrycket för islamistisk intolerans. Men att uppröras mer över ett förbud mot ytterligare minareter än över den omständigheten att man kan bli avrättad om man upphör att vara muslim, är hyckleri, är att använda dubbla måttstockar, är att ge vika för intoleransen.
Om det är tillåtet att vara och bli muslim i Sverige på lika villkor som vilken annan religiös människa som helst, så måste det vara precis lika tillåtet att vara, och bli, kristen – eller jude – på precis lika villkor som vilken annan religiös människa som helst i Saudi-Arabien. Men så är det inte. Det är den islamistiska intoleransen gentemot andra än muslimer som är det verkliga problemet i sammanhanget.
Dags alltså att göra något åt Saudi-Arabiens och andra intoleranta islamistiska staters intolerans.
Kanske dags för de kristna och judarna att se det saudiska förbudet som ett frontalangrepp på deras religioner? Men de är sannolikt alltför toleranta för det.
Länk: Dagen.
***
Läs även andra bloggares åsikter om religion, kristna, judar, muslimer, islam, Saudi-Arabien, Schweiz, minaretförbud, Sverige, FN, intolerans, Saudi Arabian Airways, islamism
Nu är det inte förbjudet att införa religiösa symboler i Saudiarabien, det finns både kristna och judiska församlingar i Saudiarabien. Byggandet av kyrkor och synagogor är förbjudet, vilket beror på Wahhabismen som tolkat någon Koranvers som att det skulle vara förbjudet i det land som håller de heliga platserna, men det finns trots detta en tämligen nybyggd katolsk kyrka i Saudiarabien som påven fick som gåva av det saudiska kungahuset (En annan inkonsekvens är att man bjöd in ”vantrogna trupper” i landet inför gulfkriget, något som fick en viss Usama bin Laden att förklara sig som USA:s fiende). Eftersom det är förbjudet att konvertera från islam så är mission förbjudet bland muslimer, men det är tillåtet att missionera bland judar och kristna.
Men frågan är: Är det verkligen Saudiarabien som ska vara modellen för vår religionsfrihet? Det är såklart ingen av de som klagar på minaretförbudet som gillar Saudiarabiens version av religionsfrihet, men skillnaden är att Saudiarabien aldrig kallas demokratiskt och att de inte ändrat på något till mindre religionsfrihet.
Helt suveränt bra skrivet! Utan att ta ställning till om det är rätt och klokt att förbjuda byggen av minareter, så kan och måste man i sanningens namn fördöma de dubbla måttstockar du skriver om.
Tacka direktdemokratin!
I Sverige har vi demokrati men ingen frihet. Här väljer partierna vem vi ska rösta på. I Schweiz har de både demokrati och frihet.
Trots att medielandskapet ser likadant ut som i Sverige och som domineras av liberaler med stort infytande på opponionsbildningen, så visar direktdemokratin att makten tillhör folket – inte medierna – inte politikerna!
Vi kan tycka vad vi vill om resultatet men vi måste respektera en form av demokrati som är överlägsen den svenska. Själv skulle jag ha röstat JA.