Kyrkornas världsråd tycker inte att Israel ska få bygga i östra Jerusalem, i Judéen och Samarien. Där ska tydligen bara araber, inte judar få bo, detta enligt vad Dagen rapporterar. Rådet menar att dessa byggnationer inte bara är ”illegala enligt folkrätten utan att de också cementerar orättvisor och är oförenliga med en fred i regionen”.
Det är riktigt att vissa potentater anser att detta är illegalt. Vad IV. Genèvekonventionen säger är dock inte att det är förbjudet för judar att bo i dessa områden. Den säger att det är förbjudet för en ockupationsmakt att tvångsvis förflytta sin egen civilbefolkning till ockuperat område. Men jag tror för det första inte att någon jude tvingats av staten att bosätta sig i Judéen och Samarien. För det andra krävs, för att ett område ska kunna vara ockuperat, att det finns någon annan stat som gör anspråk på området. Någon sådan stat finns inte i detta fall. Jordanien som tidigare annekterade området har avsagt sig anspråk. Israel har därför rätt när de i stället kallar området ”omtvistat”. Kyrkornas världsråd har fel.
Det omedelbara problemet anses dock f.n. vara, att den israeliska regeringen godkänt byggandet av några hundra bostäder i östra Jerusalem, ett område som till skillnad från resten av ”Västbanken” annekterats av Israel:
”The Presidency recalls that settlement activities, house demolitions and evictions in East Jerusalem are illegal under international law,” the Swedish Presidency of the EU said in a statement.
Men det är klart att Israel anser sig ha rätten att bygga som man vill på det egna territoriet. Under tiden som Jordanien annekterade samma område, år 1948-1967 och kastade ut alla judar samt förstörde deras synagogor, var det nog ingen arab – eller europé – som protesterade mot detta särskilt mycket, och menade att östra Jerusalem skulle vara en palestiniernas huvudstad. När PLO grundades år 1964 sade man tvärtom att man inte hade några anspråk på det av Jordanien annekterade området; det var Israel som skulle utplånas. Och nu är det många araber som uppför illegala bosättningar i östra Jerusalem utan ett pip från världssamfundet.
Rådet menar också att orättvisor cementeras. Men om judar inte skulle få bo i dessa områden, men tvärtom araber få bo i den judiska staten, så cementeras väl i stället den orättvisan. Varför ska araberna få bo överallt, men judar bara i vissa utpekade områden, men särskilt inte i östra Jerusalem? Kyrkornas världsråd har alltså fel igen.
Slutligen är byggnationerna oförenliga med en fred i regionen, påstår man. Nåja, fred har inte rått där på väldigt länge, och enligt vissa tongivande arabiska kretsar är det Israels själva existens som är oförenlig med fred. Några byggnationer hit eller dit lär inte ändra på denna deras inställning: Israel ska bort. Någonting för Kyrkornas världsråd att också i någon mån kritisera, kan man tycka.
Syriens ”president” Bashar Assad framställer ännu ett i raden av ovillkorliga villkor för fredsförhandlingar. Dessa kan, enligt vad Haaretz rapporterar, inte starta förrän Israel gått med på att lämna tillbaka Golanhöjderna.
I stället för att mera förutsättningslöst börja fredssamtal, uppställer araberna hela tiden villkor som närmast gör det omöjligt att komma igång. Förut var det Fatah som sade att ett ovillkorligt villkor var att Israel måste gå med på att lämna hela Jerusalem, alltså inte endast östra Jerusalem. Så där håller det på.
Uppsala universitet meddelar att
Karen Koning AbuZayd, generalkommissionär vid UNRWA (United Nations Relief and Works Agency), kommer att hålla årets Dag Hammarskjöldföreläsning som ges på inbjudan av Uppsala universitet och Dag Hammarskjölds Minnesfond.
Karen AbuZayd, generalkommissionär för UNRWA sedan 2005, har sin bas i Gaza där hon övervakar FN:s program för utbildning, hälsa och sociala villkor, liksom programmet för mikrofinansiering för de 4.6 miljoner palestinska flyktingarna i området. Ända sedan 2000 har hon i sitt arbete för FN fokuserat på att ge stöd och skapa arbeten till de krisdrabbade i den ockuperade zonen.
Jaha. Vidare heter det i universitetets pressmeddelande, att
Dag Hammarskjöld-föreläsningen är ett återkommande arrangemang sedan 1998 och hålls till minnet av Dag Hammarskjöld, FN:s andre generalsekreterare, och de värden han stod för i sin gärning: engagemang, humanism och internationell solidaritet och samarbete. Syftet är att i Dag Hammarskjölds anda betona och befästa värdet av internationellt samarbete och solidaritet och att inspirera dem som arbetar inom dessa områden såväl som nya intresserade grupper, särskilt yngre generationer.
Men UNRWA:s arbete är väl ändå direkt motsatt humanism, internationell solidaritet och samarbete. UNRWA:s enda uppgift är att se till att arabstaterna slipper ta ansvar för den flyktingsituation som deras anfalls- och utplåningskrig år 1948 skapat. Genom att pumpa in pengar, inte från arabstaterna i första hand, utan faktiskt till stor del från USA, i UNRWA har man cementerat flyktingarnas eländiga situation. Genom att därtill införa en flyktingdefinition som är unik för just palestinska flyktingar, nämligen ärftligt flyktingskap, har man ytterligare cementerat flyktingarnas – och deras ättlingars eländiga situation. Genom att låta arabstaterna fortsatt vägra att integrera sina landsmän, araberna från Palestina, i sina respektive länder har man ytterligare cementerat dess eländiga situation.
UNRWA är endast en men en viktig länk i detta spel som går ut på att nödtorftigt hålla flyktingarna och deras ättlingar under armarna, att låta arabstaterna slippa ta ansvar för den flyktingsituation som deras utplåningskrig mot Israel skapade, samt sist men inte minst: Att hålla pressen uppe på Israel. Ett återkommande arabiskt krav är ju att flyktingarna och deras ättlingar – som i pressmeddelandet anges vara 4,6 miljoner araber – ska få ”återvända” till nuvarande Israel, ett område som den alldeles överväldigande majoriteten av dem aldrig har flytt från någonsin.
Om man beaktar att befolkningen i Israel enligt Wikipedia är 7,28 miljoner människor, varav ca 20 % icke-judar, dvs. ca. 1,456 milj., så utgör Judarna alltså 5,824 milj. Om nu ytterligare 4,6 milj. icke-judar skulle tillåtas invandra i Israel skulle de utgöra 6,056 milj, dvs. en majoritet.
Den judiska staten Israel skulle därmed ha utplånats. UNRWA bidrar till att hålla denna (mar)dröm levande. Knappast något för vare sig Uppsala universitet eller Dag Hammarskjölds minnesfond att framställa som inspirerande för ”särskilt yngre generationer”, eller?
***
Läs även andra bloggares åsikter om Kyrkornas världsråd, östra Jerusalem, Judéen, Samarien, Västbanken, IV. Genèvekonventionen, Israel, Sverige, EU, Jordanien, judar, araber, PLO, Bashar Assad, Golanhöjderna, Uppsala universitet, UNRWA, Dag Hammarskjöld, Karen Koning AbuZayd, Gaza, FN, USA