Det vill säga just nu i synnerhet de svenska soldater som kontinuerligt riskerar livet för frihet och demokrati i Afghanistan.
Nyligen skadades fem av de våra och en afghansk tolk stupade. För en av de svårast skadade beskrivs läget som ”väldigt allvarligt och instabilt”.
Pins kan köpas för 25 kr/st från Fredsbaskrarna. Gör det!
Länkar: SvD, SvD, Dick Erixon.
***
Läs även andra bloggares åsikter om ISAF, demokrati, frihet, försvar, Afghanistan, Fredsbaskrarna
Så talibanerna är egentligen resonabla och villiga att förhandla. Om vad, kan man undra?
Tack för ett intressant inlägg om talibanerna borix!
Men hur förhåller sig talibanerna till Al Qaida enligt ditt sätt att se? Orsaken till att svenska soldater befinner sig i Afghanistan är nog eg. inte talibanerna, för de har inte hotat eller angripit ”Västerlandet” – men det har Al Qaida gjort.
Det verkar inte som om talibanerna har så mycket emot att Al Qaida använder Afghanistan som stödjepunkt i dess angrepp mot ”Väst” – eller har jag fel?
– Förresten, Durandlinjen är väl inget hinder för släktingar att mötas? Den liknar nog mest hålen i en schweizerost skulle jag tro. Något som terrorister inte heller är sena att utnyttja, tyvärr …
Det är dags att öppna historieböckerna och reda ut begreppen. Ordet ”taliban” kommer från Pashtuspråket och betyder ungefär ”studenter”, men det etymologiska ursprunget är arabiskans ”talib” som kan översättas till någon som söker, som är i behov av något, kort ‘en sökare’. Talibanrörelsen har sitt ursprung i Pashtunfolket, som utgör drygt 50% av Afghanistans befolkning och knappt 20% av Pakistans befolkning. Det är ingen som riktigt vet när Talibanrörelsen bildades men den gängse uppfattningen är att den bildades som ett svar på Mujahedins oförmåga att bilda ett enat Afghanistan efter Sovjets tillbakadragande. Talibanerna tog staden Kandahar 1994 och 1996 intogs huvudstaden Kabul. Talibanerna fick snabbt ett mycket utbrett folkligt stöd i Afghanistan för att de till synes var den enda grupp som gjorde upp med den förödande korruptionen som under decennier hade genomsyrat hela det afganska samhället. Och de gjorde detta med hårdhanskarna. Massor med människor avrättades och rättsäkerheten var ofta nog godtycklig, men talibanerna lyckades med något som ingen gjort tidigare under förödelsens tid i Afghanistan, de skapade stabilitet och säkerhet och de började få bukt med den cancerartade korruptionen. Att kvinnor gick klädda i blåa ”tält” och hade en mycket traditionell roll i samhället var emellertid ingen unikt för Talibanrörelsen. Det är precis lika utbrett i Afghanistan nu som det var före och under talibanernas tid vid makten, oavsett vad alla rabiata analytiker i västvärldens självutnämnda intelligentia och massmedia påstår. Pashtunfolket har alltid utövat en mycket strikt form av islam där kvinnans plats är i hemmet. Att kvinnan är i hemmet retar gallfeber på de flesta av våra politiker och professionella tyckare, men då ska de också veta att de samtidigt ogiligförklarar den förhärskande livsstilen sedan årtusenden fram till idag i vår värld. Ja, än idag arbetar de flesta kvinnor i hemmet, lagar maten och föder upp barnen och är det verkliga navet i samhället och hela vår värld tack vare det enastående jobb de gör. Att det väcker anstöt hos våra folkvalda och övriga skrikhalsar bevisar egentligen bara en sak – deras egen intolerans.
Talibanerna åtnjuter än idag ett massivt stöd bland Pashtunfolket. Att Hamid Karzai och hans bror, heroinkungen Ahmed Karzai, själva är Pashtuner ändrar ingenting på det. Hamid Karzai har sedan länge förbrukat Pashtunernas förtroende och klamrar sig istället fast vid makten tack vare valfusk, droghandel och västvärldens ekonomiska stöd och naturligtvis deras militära ockupation. Att fortsätta på detta spår är att ogiltigaförklara hela Pashtunfolket, drygt 40 miljoner människor, sedan länge splittrade av den illegala gränsdragningen mellan Afghanistan och Pakistan. Ni som självbelåtet identifierar er med det enade Tyskland bör ta er en funderare på hur många andra folk runtom i världen som sitter åtskilda och lider av de inte kan träffa släkten på andra sidan gränsen.
Det enda sättet till en lösning på Afganistankonflikten är att lägga ner vapnen och sätta sig ner och förhandla med Talibanerna. Talibanerna har gång efter annan visat att de är öppna för förhandlingar, men ändå så väljer väst att fortsätta med sitt blodiga korståg. Det har för länge sedan gått prestige i denna konflikt. Västvärldens falska demokrater vet inte längre vad man slåss för eller emot, de seglat iväg så högt upp bland molnen med alla sina storslagna västerländska ideal att de aldrig någonsin kommer finna tillbaka till jordnära principer som tolerans, medmänsklighet och generositet. Våra ledare har blivit odjur som driver pöbeln framför sig som en skrikande, smutsig och dreglande flock.