Den nuvarande svenska antisemitiska statsledningens dubbelspel tar sig nya uttryck hela tiden. Citatet i rubriken ovan är hämtat från en intervju med Löfven i Judisk Krönika nr 4/2017, som även kan läsas här.
Intervjun tycks ha skett den 16 november, dvs. före president Donald Trumps erkännande den 6 december av Jerusalem som Israels huvudstad. Trump sade också följande, vilket många inte tycks ha uppmärksammat – eller velat uppmärksamma:
This decision is not intended, in any way, to reflect a departure from our strong commitment to facilitate a lasting peace agreement. We want an agreement that is a great deal for the Israelis and a great deal for the Palestinians. We are not taking a position of any final status issues, including the specific boundaries of the Israeli sovereignty in Jerusalem, or the resolution of contested borders. Those questions are up to the parties involved.
Detta erkännande betecknar utrikesminister Margot Wallström emellertid som ”katastrofalt”. Hon citeras välvilligt av Hamas vars enda syfte är att genom angreppskrig utplåna Israel och judarna. I ett annat uttalande säger hon dock märkvärdigt nog så här: ”Alla slutstatusfrågor, inklusive Jerusalems status som framtida huvudstad för båda stater, måste lösas genom förhandlingar parterna emellan, och inte genom unilateralt agerande av parterna eller andra”. – Det är klart att om man vill komma överens – om fred och om Jerusalem och andra frågor – så måste parterna förhandla. ”Dessa frågor [måste lösas] av de inblandade parterna”, som Trump sade.
Värt att notera är här, att vare sig Wallström eller någon annan tyckte att det var någon katastrof när Ryssland redan i april i år dels uttalade sitt stöd för tvåstatslösningen, dels att man ”betraktar västra Jerusalem som Israels huvudstad”. Varför är det ett så stort problem när USAs president säger i princip samma sak?
Det framstår alltså inte som att Wallströms och Trumps (och Rysslands) uppfattningar i frågan är så katastrofalt olika. Både Wallström och Trump anser att parterna måste förhandla om Jerusalems status. Det anser parten Israel också. Tyvärr är det uppenbart att motparten ”Palestina” avser utplåna Israel. De vill inte alls förhandla om fred med Israel. Den enda fred de eftersträvar är en fred utan Israel …
Wallström och Sveriges nuvarande antisemitiska statsledning har således erkänt den likaledes antisemitiska och antisionistiska entiteten ”Palestina” som stat. En entitet som i strid med FN-stadgan vill utplåna en annan stat, i stället för att leva tillsammans som ”goda grannar”. Wallström har således hemfallit till just det unilaterala agerande ”av … andra” som hon, när det utförs av president Trump, kallar ”katastrofalt” …
Katastrofen i detta sammanhang består alltså rimligen inte i vad Trump eller Ryssland gör och säger, utan i vad Wallström och Sveriges antisemitiska statsledning gör och säger.
En ”palestinsk” våldsbejakande antisemitisk lynchmobb i Stockholm hyllade följaktligen Wallström den 9 december, samtidigt som de hotade med att ”Mohammeds armé ska återkomma” för att ta itu med judarna, som kallades ”apors och svins avkommor”. Se och hör här:
Om aftonen samma dag, den 9 december 2017, attackerades synagogan i Göteborg med brandbomber. Tack och lov skadades vare sig personer eller egendom. Två misstänkta häktades. Deras ursprung är, inte alldeles oväntat: ”Palestina”.
Man frågar sig i vilken mån de våldsbejakande gärningsmännen inspirerats av Wallströms katastrofala uttalande? För den våldsbejakande mobben i Stockholm – liknande har inträffat i Malmö – verkade hennes ord uppenbarligen just som inspiration. De säger det ju själva.
Om man därtill lägger att Sveriges nuvarande antisemitiska statsledning inte har några problem med att överösa den antisemitiska entiteten ”Palestina” med svenska skattebetalares pengar, vilka uppenbarligen används för att avlöna antisemitiska våldsbejakande terrorister och folkmördare, och inte heller tvekar att understödja UNRWAs antisemitiska propaganda i ”palestinska” elevers skolböcker, ja då framstår det i alla fall för min del som alldeles uppenbart att Sveriges nuvarande statsledning är antisemitisk. Dessutom är ju ”palestiniernas” parti Fatah rakt av antisemitiskt. Vilket till yttermera visso inte hindrar Socialdemokraterna från att kalla Fatah för deras ”kära systerparti”.
Visst, den antisemitiska statsledningen deltar i diverse manifestationer till stöd för judarna, såsom denna, men mot bakgrund av deras massiva stöd till antisemiterna i ”Palestina”, så är tyvärr det som Löfven säger i Judisk Krönika definitivt inget att ta på allvar.
Tvärtom: Tro honom inte!
Slutligen kan man konstatera att en statlig utredare föreslagit att ”samröre med terroristorganisationer ska förbjudas”. Jojo. Jag har redan tidigare med som jag själv tycker någorlunda säkerhet antagit att Sveriges förutvarande borgerliga, men tyvärr i detta avseende också antisemitiska statsledning är brottslig på grund av att man finansierade den ”palestinska” terrorn mot judarna i Israel. Den nuvarande till största delen socialdemokratiska, men i dess helhet antisemitiska, statsledningen har inte visat någon som helst vilja och förmåga att avsluta denna ekonomiska brottslighet. Tvärtom!
Not: Sverigedemokraterna anser att Sveriges ambassad bör förflyttas till Jerusalem, precis som Trump anser att USAs ambassad ska förflyttas dit. Det har de mycket rätt i. Sverigedemokraterna har dessutom inte någon som helst skuld i tidigare svenska borgerliga och nuvarande statsledningars brottsliga finansiering av terrorn och folkmordet som ännu i denna dag utgår från ”Palestina”. Det hedrar dem – åtminstone i denna del!
Jag tror inte att statsledningen är antisemitisk, åtminstone inte på det sättet att de skulle hata judar, för att de är judar.
Däremot håller jag med om att Sverige stödjer antisemiter, som t. ex. ”palestinierna”.
Men anledningen till det verkar vara mer rimligt att se som att Sverige och framför allt svensk vänster hatar USA och alla som USA hanterar som sina vänner. Alltså ”min fiendes vän är också min fiende” som gäller.
På samma sätt känns det falskt Sverigedemokraternas plötsliga stöd till judar och Israel – så jag skulle hantera det försiktigare.