Löfvens regering tenderar att vara den mest anti-israeliska och pro-islamistiska svenska regeringen någonsin

I går skrev jag om Löfvens regeringsförklaring. Jag skrev att denna regeringsförklaring hade ”starka antisemitiska och rasistiska undertoner”.

I dag tänkte jag granska själva regeringsledamöterna, statsråden. Kan vi månne finna anti-israeliska och pro-islamistiska tanke- och handlingssätt bland dem? Jag nämner idag bara några av statsråden, några som ”sticker ut”. Om det finns anledning, avser jag återkomma även till de andra.

Stefan Löfven, vår statsminister (foto t.v.), kallar det antisemitiska och antisionistiska ”palestinska” partiet al-Fatah, vars syfte är att utrota den sionistiska ”ekonomiska, politiska, militära och kulturella existensen” i ”Palestina” för socialdemokraternas ”kära systerparti”. Det framgår här. Det är tydligen enligt Lövfen, vår statsminister, ett kärt syfte att sida vid sida med al-Fatah utrota Israel.

Vår statsminister Stefan Löfven har också, under ett besök i Hebron, uttalat att ”det Israel gör är djävulskt”. För, säger han, i Hebron finns ett ”förbannat apartheidsystem”, där bara israelerna får gå på den nyasfalterade gatan, men ”palestinierna” på den ”skitiga kostigen”. Nåja, men om nu ”palestinierna” tillhör al-Fatah så vill de inte tillerkänna sionisterna ens kostigar att gå på; deras existens ska ju enligt al-Fatah utrotas! Vad för slags förbannad apartheid uppstår då, kan man fråga sig. Det blir nog då snarare frågan om folkmord än om apartheid om al-Fatah – och Löfven(?) – får råda.

Nog om Löfven, vår statsminister, som alltså vill erkänna ”Palestina” som stat. Ett erkännande som bara ger hans ”kära systerparti” al-Fatah ytterligare luft under vingarna i deras projekt att utrota den sionistiska existensen i Palestina.

Sedan kan vi gå över till Åsa Romson (MP), vår vice statsminister, tillika ”språkrör” för ett parti som i riksdagsvalet fick endast 6,89 % av rösterna. (Foto ovan t.h. av Martina Huber/Regeringskansliet.) Romson skrev för en tid sedan följande i Aftonbladet, apropå Israels senaste försvarskrig i Gaza:

Miljöpartiet vill se ett tydligt stopp för det Sveriges militära samarbete med Israel så länge landet inte respekterar folkrätten. Vi kräver att den svenska militärattachén i Tel Aviv kallas hem och att Sveriges import av vapen från Israel stoppas.

”Israels bomber över Gaza har med råge passerat gränsen för vad som är proportionellt”, tyckte hon också.

Israel respekterar inte folkrätten, menar hon. Ändå tycks hon vara överens med Löfven och hans parti om att erkänna ”Palestina” som stat. En entitet där alla tongivande krafter syftar till att utplåna Israel! Man frågar sig vilket stöd som ”staten” ”Palestina” har i folkrätten för att utplåna Israel. Inget skulle jag säga. Men Romson kritiserar bara Israel.

Men allt detta tydligen oaktat av Löfven: Romson är vår vice statsminister.

Vi går så vidare till Gustav Fridolin (foto t.h. Martina Huber/Regeringskansliet) vår utbildningsminister, tillika andre ”språkrör” för Miljöpartiet vid sidan av Romson.

Denne Fridolin greps i Israel år 2003 tillsammans med en person från International Solidarity Movement (ISM) när de protesterade mot att Israel uppförde sin skyddsbarriär mot terrorangreppen från ”Västbanken”.

På ISM:s hemsida står ännu i denna dag att de ”take a strong stance against anti-Semitism, Islamophobia and Zionism”.

Jag vet inte hur det där går ihop, men i vart fall anser ISM uppenbarligen inte att judarna har rätt till en egen stat, en rätt som ju är precis det som sionismen står för och som sionisterna har uppnått i och med skapandet av den judiska staten Israel. En sådan åsikt som ISM torgför är därför inte bara antisionistisk; den är rakt av antisemitisk.

Men genom att ställa sig sida vid sida med en ISM-stolle, som av allt att döma omfattar dessa antisionistiska ståndpunkter, finns det skälig anledning tro att även vår utbildningsminister Gustav Fridolin inte anser att den judiska staten Israel har rätt att existera. En sådan åsikt är enligt min mening antisemitisk.

Jag ska för dagen inte förlänga regeringens pina mer än att något beröra vad Mehmet Kaplan (MP) ägnat sig åt innan han blev bostads- och stadsutvecklingsminister i ministären Löfven.

Till en början kan vi titta på denna film:

Man ser och hör att Kaplan tycker att ”vi” ska befria Jerusalem. Vad man inte ser, men som jag återger nedan, är att det under samma tillställning höjdes en banderoll med texten ”Krossa den sionistiska staten” (Källa):

Så till dess annat sägs får man väl utgå från att det är detta som statsrådet Kaplan (foto t.v.) önskar: Att ”befria” Jerusalem samt att ”krossa” den judiska staten Israel.

Ganska anmärkningsvärda ställningstaganden för att komma från ett statsråd i Sveriges regering, eller hur!

Det räcker inte med detta dock. Kaplan har även ansett att det inte var någon skillnad att resa till Finland på 1940-talet för att kämpa mot den imperialistiska och antidemokratiska Sovjetkommunismen och för Finlands frihet, och att resa till Syrien idag för att kämpa för införandet av ett världsomspännande islamistiskt antidemokratiskt imperialistiskt kalifat (Källa: föregående länk).

Kaplan tycks därmed i vart fall inte bry sig om ifall demokratin i Sverige går under och ersätts av ett islamistiskt kalifat eller om demokratin, som finlandskämparna ville försvara, ska bevaras.

En sådan relativism är inte passande för ett svenskt statsråd, som entydigt borde stå upp för demokratin. Och när samma statsråd av allt att döma inte har något emot att sionismen krossas, vilket konkret skulle innebära att den enda demokratiska staten i Mellanöstern, nämligen Israel, utplånas, ja då blir det än mer opassande. Då blir det nästan frågan om antidemokratisk islamism, och om man som islamist därtill anser att det just är Israel som ska utplånas, ja då blir det till och med frågan om islamonazism!

Står Mehmet Kaplan verkligen för det? Är Kaplan islamonazist?

Om det är så måste han avgå ur regeringen. Ingen enda antidemokratisk islamist som i islamonazistisk anda påyrkar Israels utplåning kan rimligen tillåtas vara statsråd i Sveriges regering!

Statsminister Löfven har en del att tänka över, eller hur. Men han är ju tyvärr i mångt och mycket samma andas barn. Så vi som står upp för Israels rätt att existera som judisk stat, för den västerländska demokratiska och liberala judiska-kristna civilisationens rätt att existera och försvara sig, vi har nog inte mycket att hoppas på från Sveriges nuvarande regering.

– Om du har egna synpunkter eller tips på länkar som underbygger – eller för den delen motsäger – ovanstående, så hör av dig! Jag avser eventuellt se över även de andra statsråden i sinom tid och om det behövs, så synpunkter och tips även beträffande dessa mottas tacksamt!

Uppdatering 2014-10-06: Jag borde naturligtvis beträffande Mehmet Kaplan redan från början nämnt att han till råga på allt varit en mycket aktiv deltagare i det minst sagt antisionistiska spektaklet Ship to Gaza år 2010. Han lyckades då bli gripen i Israel och utvisad därifrån, precis som hans statsrådskollega Gustav Fridolin blev ett antal år tidigare.

År 2010 deltog även den av allt att döma antisemitiska turkiska organisationen IHH i spektaklet, en organisation som därefter sänt företrädare till att besöka Iran som där uttalade följande: ”[w]e are here today with the longing and the determination to build a Middle East without Israel and America”.

När IHH återkom från Gaza-farvattnen till Turkiet hälsades man av hakkorsflaggan, som även var försedd med en text som på svenska betyder ”bra gjort”:

Vidare kan man läsa här att Kaplan år 2008 deltog i ett möte i Sveriges riksdag! med företrädare för Muslimska Brödraskapet. Dvs. en organisation som avser upprätta ett världsomspännande kalifat och vars ledare en gång uttalat att ”Israel är en cancer som kommer att försvinna snart” Den islamonazistiska terrorganisationen Hamas, vars enda syfte är att utplåna den judiska staten Israel, anser sig vara det Muslimska Brödraskapets företrädare i Gaza.

I dessa kretsar rörde sig alltså nuvarande statsrådet Kaplan.

Länkar: Nalin Pekgul (fortf. S?) är också mycket skeptisk mot att Kaplan har ett ärligt uppsåt. Docent Aje Carlbom har också synpunkter på Kaplans islamism.