Kommunistiska partiet, Broderskapsrörelsen och Hamas

Det kommunistiska partiet kallade sig förr KPML(r) eller något liknande – inte lätt att hålla reda på alla bokstävlar, och det var kanske därför de bytte namn.

På det Kommunistiska partiets hemsida finner man dess program.

Punkt 23 i programmet är särskilt intressant. Den lyder som följer: ”Formerna för den socialistiska revolutionen bestäms av de aktuella omständigheterna och av styrkeförhållandet mellan klasserna.

Helt klart är att ju enigare och mer välorganiserade de revolutionära krafterna är, desto lugnare och mer ordnade kommer formerna att vara.

Men lika klart är, att borgarklassen, som i den socialistiska revolutionen mister sin ställning som härskande och privilegierad klass, kommer att tillgripa varje tillgängligt medel, inklusive vapenmakt, för att förhindra upprättandet av en verklig folkmakt. Därför måste de revolutionära krafterna, arbetarklassen och dess förbundna, även förbereda sig för väpnad kamp.

Inget parti eller självutnämnd elit kan på egen hand slutföra denna del av klasskampen. Endast de breda folklagrens egen aktivitet och medvetande om, att det inte längre är möjligt att leva på det gamla sättet kan föra revolutionen till seger och sedan säkerställa dess resultat.

Arbetarklassens befrielse måste vara dess eget verk.”

Man kan då konstatera, att Kommunistiska partiet inte utesluter våld – här kamouflerat som motstånd mot ”borgarnas” våld, som metod för att uppnå sina syften, dvs. revolution.

Men ordet motstånd är då, kan man notera, även mycket använt som kodord för bl. a. den islamistiska terrororganisationen Hamas’ strävan att genom angreppskrig utplåna Israel.

Seyyid Qutb är en av islamismens och Muslimska Brödraskapets främste ideologer. I sin bok ”Milestones” skriver Qutb bl. a. – enligt min ringa översättning – följande: ”Vi måste … befria oss från greppet av jahili-samhället, jahili-begrepp, jahili-traditioner och jahili-ledarskap. Vårt uppdrag ligger inte i att kompromissa med jahili-samhällets vanor, inte heller kan vi vara lojala mot det.

Jahili-samhället är, på grund av dess jahili-karaktär, inte värdigt att kompromissa med. Vårt mål är att först förändra oss själva för att sedan förändra samhället. Vårt främsta mål är att förändra detta samhälles vanor. Vårt mål är att i grunden förändra jahili-systemet – detta system som på ett fundamentalt sätt är oförenligt med islam, och som med hjälp av makt och förtryck hindrar oss från att leva det slags liv som vår Skapare kräver av oss. Vårt första steg blir att höja oss över jahili-samhället och alla dess värden och begrepp. Vi kommer inte heller att förändra våra egna värden och begrepp för att mer eller mindre köpslå med detta jahili-samhälle. Aldrig! Vi och det befinner oss på skilda vägar, och om vi tar så mycket som ett steg tillsammans så kommer vi att helt och hållet förlora vårt mål och även komma vilse på vår väg …” (Jahili=”tillståndet av okunnighet om Guds vägledning”.)

Det är, för att citera kommunistiska partiet, alltså inte längre ”möjligt att leva på det gamla sättet”. OK … Vad ska man säga om detta? Är islamismen och kommunismen kanske samma andas barn?

Det påstås nu, att någon eller några av detta kommunistiska partis medlemmar också är medlemmar i någonting som heter Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (JIPF). Rätta mig gärna om jag har fel. JIPFs hemsida, som inte verkar ha uppdaterats på länge, hittar du i vart fall här.

Nå. På Sjöviks folkhögskola, vars hemsida finns här, har under många år anordnats ett ”seminarium” vars arrangörer bland annat anges till just JIPF, men även bl.a. Studieförbundet Bilda och Broderskapsrörelsen. Årets seminarieaffisch ser ut så här (pdf-fil).

Är det inte väldigt jobbigt att Bilda och Broderskapsrörelsen vill förknippas med företrädare för ett parti, det Kommunistiska partiet, och därmed även JIPF, vilka entiteter inte tycks dra sig för att genom väpnad revolution vilja utplåna demokratin? Detta liknar väldigt mycket det som t. ex. Hamas ägnar sig åt, nämligen att genom väpnat angreppskrig försöka utplåna demokratin Israel, eller hur…?