Att erkänna Palestina som stat innebär att erkänna Hamas rätt att utplåna Israel

Det är en inte alltför långsökt slutsats, tyvärr. Jag ska strax förklara varför.

Bakgrunden är ju den att palestinierna tänker sig att hos FN begära att generalförsamlingen ska erkänna staten Palestina. Många stater har tyvärr redan gjort det. Problemet med detta framgår t. ex. här. Som Netanyahu här säger, så är frågan inte acceptansen hos Israel av en palestinsk stat – vid sidan av Jordanien alltså; problemet är den bristande acceptansen hos Palestina av den judiska staten Israel.

Så här sade Netanyahu i det amerikanska parlamentet, dvs. kongressen:

[O]ur conflict has never been about the establishment of a Palestinian state; it’s always been about the existence of the Jewish state. This is what this conflict is about….In recent years; the Palestinians twice refused generous offers by Israeli prime ministers to establish a Palestinian state on virtually all the territory won by Israel in the Six Day War. They were simply unwilling to end the conflict. And I regret to say this: They continue to educate their children to hate. They continue to name public squares after terrorists. And worst of all, they continue to perpetuate the fantasy that Israel will one day be flooded by the descendants of Palestinian refugees. My friends, this must come to an end.

Som du vet leds den Palestinska Myndigheten (PA) av ”presidenten” Mahmoud Abbas. Han är också ordförande för al-Fatah (ett ord som betyder ”seger” eller ”erövring”). Fatah har som mål att utplåna Israel. Det framgår här (artikel 12).

Nyligen ingick Fatah, som alltså vill utplåna Israel, ett avtal med den islamonazistiska terrororganisationen Hamas, vars enda syfte är att genom angreppskrig också utplåna den judiska staten Israel. I avtalet, vilket återges här (PDF, se sid. 20) står det att ”Both Fatah and Hamas agree to form a Palestinian government and to appoint the Prime Minister and Ministers in consensus between them.”

Så ser det ut. Kontentan av detta blir att om FN tänker erkänna Palestina som stat, innebär det att man erkänner en regering, bestående av Fatah och Hamas, som har som gemensamt syfte att utplåna sin grannstat, den judiska staten Israel.

Låt oss nu titta lite på FN-stadgan. Redan i artikel 1 hittar vi följande:

Förenta Nationernas ändamål äro:
– att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syfte dels vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden samt för att undertrycka angreppshandlingar eller andra fredsbrott, dels genom fredliga medel och i överensstämmelse med rättvisans och den internationella rättens principer tillrättalägga eller lösa internationella tvister eller saklägen, som kunna leda till fredsbrott;
– att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden

Eftersom en palestinsk regering i en eventuell stat tycks ha som avsikt att inte bara hota freden, utan till och med att just bedriva angreppskrig, och inte alls avser utveckla några vänskapliga förbindelser med den judiska staten Israel, en stat som ska utplånas tillsammans med judarna, kan man knappast säga att en palestinsk stat kommer att vara särskilt inriktad på att bevara världsfreden eller ”utveckla vänskapliga förbindelser” med Israel. Tvärtom!

Det står också i preambeln till FN-stadgan att

vi, de förenade nationernas folk [är] beslutna [att] leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar

Men den beslutsamheten saknas ju som vi sett totalt hos såväl Fatah som Hamas. De verkar tyvärr tvärtom fast beslutna att i krig utplåna sin granne Israel. Alltså kan de såvitt jag kan finna rimligen inte tillåtas tillhöra ”de förenade nationernas folk”.

Bevis? Tja, utöver vad jag redan skrivit, kan man konstatera att den f. d. palestinske premiärministern Nabil Shaath sagt, att det inte är ”någon skillnad mellan Fatah och Hamas när det gäller de politiska målsättningarna”. Nej, just det.

”Väl värd att lyssna på.” Ja, det är tyvärr vår utrikesminister Carl Bildts omdöme om Shaath.

Ett krav att ställa på Carl Bildt och Sverige är att i FN verka för att någon krigshetsande terrorstat Palestina inte erkänns av FN – eller av Sverige eller av någon annan som tar FN-stadgan på allvar. Men detta förefaller ganska osannolikt tyvärr.

Jag är rädd för att inte ens FN kommer att ta sin egen stadga på allvar. Men om utgången skulle bli den att terrorstaten Palestina erkänns av FN, ja då finns ingen anledning för oss som verkligen vill leva i fred som goda grannar att längre heller ta FN på allvar.

Det enda som i detta sammanhang då kan tas på allvar är den goda kampen för Israels existens som ett försvar för västerlandets existens. En kamp som alla oss som tror på fred, frihet och demokrati måste utkämpa, och då tydligen mot FN och mot Sveriges regering …

Jag hoppas verkligen att det inte ska behöva gå dithän.

För Sveriges del kräver det att utrikesministern slutar att lyssna på Nabil Shaath, alternativt att Carl Bildt avgår, och att Sverige i FN därefter definitivt tar avstånd från terrorstaten Palestina!

Länk: En ledarkommentar i Aftonbladet om terrorkramarna i Ship to Gaza. Nästan samtliga vanföreställningar återges.